|
Evangeliet om Jesus utmanar. Evangeliet handlar om synd och att vi är syndare. Problemet definieras tydligt. Syndens lön är döden. Hur vi än anstränger oss kan vi inte bli tillräckligt goda för att kunna leva i gemenskap med Gud, som är absolut helig och rättfärdig. Gud dömer synden. Syndaren ska en dag stå till svars för all sin synd. Det handlar då inte bara om de stora skurkarna som Pol Pot, Mao, Stalin och Hitler. Utan också om alla oss vanliga och ganska skötsamma, men som ändå har en självisk rot, som inte klarar av att älska Gud av hela vårt hjärta, som gärna tycker om grannen, släktingar och arbetskamrater, men vi kommer till korta när det gäller att älska vår nästa som oss själva.
En dag ska rättvisa skipas, och både massmördaren och mobbaren ska stå till svars inför Gud, både den notoriske äktenskapsbrytaren och den som i smyg porrsurfar – ska granskas utifrån Guds måttstockar.
Evangeliet handlar om att Jesus har burit vår synd på sig. Han har också tagit på sig alla konsekvenser av vår synd. Han har tagit på sig vår syndaskuld inför Gud men också domen och straffet. Därför säger Bibeln att det inte finns någon fördömelse för dem som är i Kristus Jesus. Syndens lön är döden. Och den tog Jesus på sig, han tog straffet för vår synd, och dess konsekvens – döden. Han dog för att vi skulle få leva. I stället för evig död har vi fått evigt liv.
Det är evangeliet, de goda nyheterna. Att bli benådad och frikänd.
Kristendomen handlar inte om att skärpa till sig. Eller att få en lite bättre moral. Kristet budskap handlar inte om att främja religiösa intressen. Eller få tag i lite andlighet för att vi ska bli mer kompletta som människor. Det handlar om att jag inser att jag är en syndare, som inte förmår att bättra mig i mig själv Att min synd skiljer mig från Gud och att synden leder mig till döden och till en evig dom. Och att Kristus på korset bar min synd, för att jag skulle bli fri, bli frälst, bli förlåten – och en ny människa. Det ger en helt ny start i livet och synden har inte längre makt över mig och jag får en ny etisk måttstock för mitt liv, att följa Jesus och göra hans vilja.
Det här budskapet är ganska stötande. Vi pratar gärna om Guds nåd, men inte om synden. Vi pratar gärna om Guds kärlek men inte om Guds vrede över synden och Guds helighet. Vi pratar gärna om något som händer efter döden, men vi talar inte om möjligheten att gå evigt förlorad. Vi kan också i allmänna termer tala om kristna värderingar, om kristet kulturarv, och kanske om kyrkans betydelse. Men att tala om att syndaren behöver frälsning är stötande.
Men utan synd blir det inte så mycket nåd. Och utan risken för att gå evigt förlorad och för evigt bära konsekvenserna av sin synd – så blir det eviga livet tomt prat.
Ett mer populärt budskap är att vi duger som vi är. Gud älskar oss ändå precis som vi är och vi är alla tillräckligt snälla i oss själva, för att vara kvalificerade för himlen. Kristus dog inte för vår synd utan som en martyr. Men det blir ett urvattnat evangelium. De goda nyheterna degraderas till en självfrälsningslära. Och det blir inget evangelium som befriar, frälsar och förvandlar.
Stefan Swärd | 